gjort att jag vaknat flera gånger. Sen satt jag i ett möte mellan 9-12 där vi redovisade våra observationer:-) Skönt att det är bortgjort och det gick bja.

Sen åkte jag och mamma till läkaren där vi pratade om hur min lilla lever mår och hur vi ska göra i fortsättningen. Synd att man träffar henne så sällan, man har så många frågor att man alltid glömmer bort att ställa någon:-) Förhoppningsvis får jag sluta med kortisontabletterna om ett år och bara köra med dom andra, men eftersom min lever fortfarande är inflammerad får det bli längre fram.