Hanna levererade stort, damn så god maten var. Och den tjejen säger att hon inte kan laga mat, vet inte riktigt hur hon tänkte där.. Iallafall, mitt humör ändrades totalt när jag kom hem. Kände en enorm frustration och ilska över något som jag egentligen inte kunde sätta fingret på. Så när jag låg där som mest ledsen och ensammen så kom min pojk in från ingenstans och tröstade mig, inte en sekund för sent. Nu sitter jag här och ska krypa till sängs, imorgon ska vi ut på en skotertur:-) Längtar!