julkänsla
Har sett ett avsnitt av mysteriet på greveholm, oj vad jag älskar det. Det är just såna stunder som jag känner hur mycket jag älskar julen, allting är så mycket mysigare då. Trots att det är iskallt ute och det är stora högar med snö så blir jag ändå glad av att få packa på mig kläder och gå ut och titta på alla hus som ser gulliga ut med alla ljusslingor och granar. Nästan som små tomtestugor, jag älskar att komma hem om kvällarna och känna hur det kan lukta glögg i hela huset eller att se hur en massa ljus är tända bara för att mamma älskar sånt. Jag längtar varje år till att julpynta och klä julgranen som vi alltid gör tillsammans, trots att jag och min syster har blivit stora. Vi lyssnar alltid på samma julskiva, alltid samma låtar som vi gjort varje år så länge som jag kan minnas. Vi skrattar alltid på samma ställen i låtarna och vi blir jämt förvånade över hur bra pappa lyckas sätta upp ljusen i granen. Och varje år är det till julbaket som jag längtar mest, få göra flera sorters godis och få äta av den äckligt goda pepparkaksdegen som jag jämt lyckas äta för mycket av. Jag och mamma har redan planerat ut vad vi ska ha som adventsfika, eftersom varje advent så ska vi vara tillsammans och dricka glögg och äta någonting gott som har med julen att göra. Och det är ju faktiskt det som är det mysiga, att vara tillsammans. Vet egentligen inte varför jag skriver det här, men jag längtar så himla mycket. Och det här året ska jag även se julkalendern, även om jag måste tvinga mig upp ur sängen!